FAQ - Klimatmärkningen

FAQ – Klimatmärkningen
På många produkter i butiken ser jag ett löv tillsammans med en siffra och
förkortningen CO2e, vad betyder det?
Livsmedel står för ungefär 1/3 av hushållens klimatavtryck. Vad vi äter spelar kort sagt roll
för planeten men det är svårt att i vardagen veta hur man kan påverka. Vi har klimatberäknat
och CO2e-märkt ca 3 000 matvaror som står för den största volymen i vårt sortiment. CO2e-
talet fungerar ungefär som ett grönt jämförpris, dvs mängden koldioxidutsläpp per kilo
produkt. Det är ett enkelt verktyg om du vill jämföra olika produkter och göra ett
klimatsmartare val. Att varan har ett grönt löv betyder dock inte att produkten har ett lågt
värde, det betyder bara att vi har faktiskdata på hur stor mängd växthusgas som går åt för att
producera ett kilo av produkten.
Ingår förpackningen i livscykelanalysen?
Nej, förpackningen ingår inte i analysen.
Tar ni hänsyn till produkter som har klimatkompenserats?
Nej. Vi anser att det är en stor skillnad att hänvisa till de klimatavtryck som
livsmedelsprodukten verkligen ger upphov till från sin produktionskedja och en
kompensation. Det är ett bra initiativ med klimatkompensation men man behöver också vara
medveten om att det tar också tid innan plantering av träd ger inbindning av kol i full skala
och vem försäkrar att träden står kvar över tid? Klimatkompensation är ett verktyg men vi kan
inte rädda klimatet på detta sätt. Vi ser en risk att man lugnar konsumentens samvete med att
”då kan jag fortsätta som vanligt” trots att en minskning av utsläppen är helt nödvändig vilken
också innebär en förändrad konsumtion i vad vi väljer att äta.
Kan jag få ta del av datan?
Uppgifter om klimattal (s k koldioxidekvivalenter eller CO2e) som visas för Mat.se:s artiklar
på denna hemsida tillhör RISE Research Institutes of Sweden AB. Icke-godkänd användning
kommer beivras.
Hur vet jag vad som är ett lågt klimatvärde?
Man kan inte säga generellt vad som är ett lågt klimattal. Ofta är det ett stort spann inom olika
kategorier livsmedel. Väljer du bland olika proteiner kommer du till exempel att se att det
varierar från 28 kg CO2e /kg för nötkött, 4,8 kg CO2e /kg för fläskkött till 2,6 kg CO2
e / kg för kyckling. I det sammanhanget kan ju 12 CO2e se ut som ett lågt tal, men om du sen jämför
mellan olika kolhydrater kan 12 CO2e vara en jättehög siffra. Då kanske du funderar mellan
ris, potatis eller pasta där högsta värdet ligger på 3 CO2e. Kort sagt, man kan inte säga att det
finns en magisk siffra som alltid är bra. Men vi tror att du som kund så småningom kommer
lära dig hur du kan använda CO2e talet för att göra klimatsmarta val och minska din
påverkan. Tänk nytt, finns det ett alternativ jag gillar som är bättre?
Vilka står bakom klimatmärkningen på produkterna?
Klimatdatan är framtagen i samarbete med RISE (Sveriges forskningsinstitut). Det är ett
omfattande arbete som har pågått sedan 2017 och varje artikel har fått sitt värde baserat på bland annat ursprung, produktionssätt, foder och transport. Arbetet med klimatinformationen
och databasen har finansierats av Mat.se med stöd av Axfoundation, en fristående, icke
vinstdrivande verksamhet som arbetar konkret och praktiskt för ett hållbart samhälle, samt
Axfoods huvudägare Axel Johnson.
Finns det verkligen en pågående klimatförändring?
Ja, forskareliten inom klimatforskning är överens om att människan påverkar klimatet på
jorden. Forskare vid Stanforduniversitetet i USA granskade år 2010 1372 st klimatforskare
och deras forskning. Resultatet blev att 97–98 procent av de mest ansedda klimatforskarna
står bakom IPCCs huvudbudskap om hur människan påverkar jordens klimat.
Hur har ni räknat ut värdet?
Mat.se:s klimatdatabas är skapad av Sveriges forskningsinstitut RISE. RISE har tagit fram
klimattalen med fokus på geografiskt ursprung och råvaruinnehåll. Klimattalen är baserade på
livscykelanalyser (LCA), klimatavtryck (carbon footprint) och annan klimatinformation som
funnits tillgänglig, och har i många fall anpassats för att bättre representera mat.ses sortiment.
Mat.se har därefter i samarbete med RISE matchat klimattalen mot livsmedelsartiklarna i
sortimentet .
Klimattalen representerar klimatpåverkan (kg CO2-ekvivalenter) per kg livsmedel, från
primärproduktion till gårds- eller fabriksgrind, exklusive förpackning. För importerade
livsmedel ingår även transport till Sverige. Talen avser klimatpåverkan och säger inget om
andra miljöaspekter som exempelvis biologisk mångfald eller vattenanvändning. Läs gärna
mer på www.mat.se/mat-klimat där finns mer detaljer kring beräkningsmodell och hur man
hanterar livsmedel där data saknas.
Varför har inte alla produkter klimatvärden?
Vi lägger kontinuerligt till värden på produkter i vårt sortiment. Vid vår första lansering har ca
3000 produkter analyserats. Vi började med livsmedel som vi vet att våra kunder köper
mycket och ofta. Det är nämligen dessa produkter som står för den största påverkan.
Produkter du köper sällan och använder liten mängd av (tex smaksättare) har vi på vår to-do
list eftersom dessa varor står för en mindre del av de stora utsläppen. Gemensamt för de
produkter vi märkt är att de är livsmedel. Diskmedel, hygienprodukter, djurmat mm har så
klart också påverkan på vårt klimat men jämfört med livsmedel står det inte för en lika stor
del av klimatutsläppen.
Varför gör ni det här projektet?
Vi vill ge dig som kund möjlighet att göra medvetna val när du handlar. Det är lätt
att prata om att man vill göra skillnad men utan information är det svårt att agera.
Som butik kommer vi att behöva ha ett brett sortiment och sälja många olika
produkter, även dem med ett högre klimatavtryck. Men vi ser att ni som handlar
efterfrågar information och också önskar fler alternativ som har lägre klimattal. VI
vill göra det lätt för dig att handla rätt.
Varifrån kommer datan?
Vår data kommer från RISE (Research Institute of Sweden) som har senaste
aktuella forskning på hur livsmedel påverkar klimatet genom RISE klimatdatabas
för livsmedel baserat på LCA livscykelanalyser (Life cycle assessment).
Varför har nötköttet så hög klimatpåverkan?
När kor idisslar så släpper de ut metan (de rapar och fiser). Metangas har mycket
större påverkan på klimatet än vad koldioxid har. Eftersom kor ofta har en väldigt
långsam uppfödning så bidrar deras levnadslängd på ungefär 2 år till mer utsläpp än
en intensiv inomhusproduktion, som till exempel uppfödning av kyckling på
ungefär fem veckor eller en gris ca 6 månader. Korna behöver mat under en längre
period och hinner också rapa metan under denna tid. Här finns dock en målkonflikt
mellan klimatet och till exempel djurhållning som man får ta i beaktning. Det gäller
att dra ner på köttkonsumtionen, och att välja kött med omsorg, som svenskt,
ekologiskt eller gräsbetat.
En annan viktig anledning till att minska klimatpåverkan från köttet är att vi har
ökat vår konsumtion av kött väldigt mycket (mer än 40 %) per person och år i
Sverige sedan 90-talet. De senaste två åren har ökningen avstannat och t o m
minskat något men ligger fortfarande på en alldeles för hög nivå. Om vi skulle äta
lika mycket kött som på 90-talet skulle vi vara i balans med den mängd kött som
också produceras i Sverige.
Hur kan användning av soja i köttindustrin öka påverkan på klimatet?
Odlingen i sig har ju en påverkan (precis som all annan foderproduktion). Vad som är speciellt
här är att mycket av sojaproduktionen sker i Brasilien och i takt med att konsumtionen av kött
ökar globalt så expanderar också sojaproduktionen. Eftersom det inte finns tillräcklig befintlig
åkermark huggs regnskog ner och används för betesmark till nötkött eller odlingsmark till
soja. Regnskogen är en stor “kolsänka” som binder koldioxid genom fotosyntesen och vid
avskogning/skövling bryts denna process och vi får ett stort nettoutsläpp av koldioxid. För
kyckling, gris och äggproduktion är soja extra stor och vanlig foderprodukt men förekommer
även hos nötdjur. Detta klimatutsläpp från avskogningen är inte inkluderat i klimattalen
eftersom forskare inte kommit överens om hur detta ska räknas. I Sverige väljer
köttproducenterna i första hand att köpa certifierad soja som då ska garantera att det inte är
producerat på mark där det nyligen har funnits regnskog. Å andra sidan finns det inte
tillräcklig mark för alla producenter så det innebär indirekt att annan köttproduktion då istället
får använda sojan som odlats på regnskogsmark.
Både Svensk Fågel och Svenskt Kött redogör för att de enbart köper in certifierad soja. Källa:
svensktkott.se och sojadialogen.se
Sojan i köttsubstituten, sojafärs, sojabullar etc, bidrar väl också till regnskogsskövling?
Är det inte bättre att äta svenskt nötkött då?!
All humansoja kommer från Europa (mer än vi tror) eller USA och aldrig från fd
regnskogsmark. Doanu och Europe soy är producentförening för humansoja i Europa.
Dessutom har humansojan ett steg mindre i produktionskedjan än animaliska produkter.
Är inte ekologiskt alltid bra?
Ja och nej. Till exempel så är inte ekologiskt nötkött bättre än svensk konventionell kyckling,
ur ett klimatperspektiv, men vill man främja ett jordbruk med färre främmande
bekämpningsmedel och konstgödsel, ökad biologisk mångfald, ingen GMO och schysstare
djurhållning så är produkter med ekologisk märkning ett bättre alternativ.
Om till exempel en lantbrukare ska producera en viss mängd vete så behöver den ekologiska
produktionen en större yta jämfört med den konventionella för att få samma skörd, vilket bl.a.
innebär en större yta för en traktor att köra på och därför mer utsläpp.
I de flesta fall så ger ekologiskt och konventionellt ungefär likvärdigt klimatavtryck men man
ska inte använda ekologiskt som ett klimatargument utan då är det de andra miljöfördelarna
som är viktiga.
Näringsperpektiv - hälsa“B12, järn, protein - hur ska man få i dig det om man inte äter kött?”
Vi har valt att inte ta med näringsinnehåll som perspektiv då det inte finns utrymme för det i
denna förstudie. Vi rekommenderar att man läser vidare om kostråd och följer
rekommendationerna om näring hos Livsmedelsverket:
Hur blir man ett klimatsmart val?
Klimatsmarta produkter skall vara minst hälften så bra ur ett klimatperspektiv - alltså släppa ut max
hälften av sökordsalternativet.
Räknas det med eller utan skal? 
För alla livsmedel så redovisas klimatavtrycket per kg livsmedel (i aktuell form som det säljs). Alltså per kg okokt ris, rå köttfärs , torr böna eller konserverad (kokt) böna. För färsk frukt så är skal, och äppleskrutt inkluderat i klimattalet. Men om man köper exempelvis fryst mango i bitar så är kärna och skalet inte inkluderat i produktens klimatavtryck.
Här finns mer information kring hur vi jobbar och metodiken: https://www.mat.se/mat-klimat
Är förpackningen med i beräkningen? 
Mat.se:s klimatdatabas är skapad av Sveriges forskningsinstitut RISE. RISE har tagit fram klimattalen med fokus på geografiskt ursprung och råvaruinnehåll. Klimattalen är baserade på livscykelanalyser (LCA), klimatavtryck (carbon footprint) och annan klimatinformation som funnits tillgänglig. Metodiken representerar bästa tillgängliga forskning på området. 
I nuläget är förpackning inte inkluderad i klimatavtrycket. För de flesta livsmedel är förpackningens klimatpåverkan betydligt mindre än klimatpåverkan av livsmedlet i sig. 
Här kan du läsa mer om vårt miljöarbete och även mer detaljer om metodiken. https://www.mat.se/mat-klimat
Har du fler frågor? Skicka en förfrågan
Powered by Zendesk